“Du vågar aldrig äta en sån rälig gråda!”

Ni kanske minns min vän Johan Croneman. Han börjar så smått bli en seriefigur i den här bloggen. Men det är han allt värd. Jag har alltid roligt när jag läser honom och när vi pratar. Fast pratar gör vi alltför sällan. Och Johan är ju så förbaskat slö på att maila.

Men häromdagen pratade vi, och det handlade om Hasse & Tage. Johan hade köpt DVD-boxen med Hasse & Tages Samlade Revyer. 8 revyer på sammanlagt runt 16 timmars speltid, inklusive lite bonusmaterial, bland annat från Mosebacke Monarki och nyinspelade kommentarer från Hasse Alfredson.

Vi snackar alltså, i tur och ordning: Gröna Hund (1962), Konstgjorda Pompe (1963), Gula Hund (1964), Spader Madame (1969), 88-öresrevyn (1970), Glaset i örat (1973), Svea Hund (1976) och Under dubbelgöken (1979).

Johan berättade: “Jag kunde inte jobba på två dagar. Allt bara stannade upp. Jag satt och glodde och glodde. Märkte inte att jag blev hungrig. Plötsligt såg jag att klockan var halv fem. Helvete! Jag måste ju hämta grabben på dagis!”

Det knackade på dörren här hemma för en stund sedan. Det var brevbäraren, som glatt överräckte ett paket. Så nu har även jag boxen i min  hand.

Jag är rädd att följderna kan bli förödande.