Man borde sätta på frimärken oftare
Det skulle bara bli ett kort tack för ett Postogram. Ett äldre par, gamla vänner, hade skickat ett handskrivet postogram till min födelsedag häromveckan.
Jag tänkte jag skulle svara och istället för att ringa, faktiskt skriva.
Fast inte för hand, min välskrivningsfröken från lågstadiet lyckades aldrig få ordning på mig.
Ordbehandlaren är min bäste vän.
Så jag satte mig. Och det rasslade till ordentligt. Håll dig kort, hade en dagstidningsredigerare sagt. I helvete heller, hade jag tänkt. Och jag lät det rassla på.
En drygt 5000 tecken på 20 minuter. Svisch.
Printade ut de fyra A4-arken, skrev under, lade dem i ett kuvert, satte frimärke på.
Man borde sätta på frimärken oftare, så att säga.
Och framför allt borde man skriva brev oftare.
Minns ni Posten?
Ni som hunnit lite upp i åren gör det och ni lite ännu äldre kommer säkert ihåg deras gamla slogan: Ett brev betyder så mycket.
Jag tror fortfarande att det stämmer.









Grattis på fölsedan’, my friend Weman.
Avsänt med sybehörsrymdfrimärke.
En får tacke. Jag råkar ju veta att jag är ganska exakt 3 år och 10 månader yngre än du (är). Så jag förväntar mig nu, när jag irrar runt på detta vita fält som ”The 50s” innebär, att få erforderlig guidning. Åtminstone ett halvår eller så.
Frimärken är absolut underskattade.
Jag sätter på fyra och skickar ett födelsedagsbrev till Beddinge.
@Anders: Tack, käre vän. Nu ska jag gå i spåren av de stora: Hemingway, Arhammar, Chatwin, Halvarsson, Picasso. Frågan är bara: vilken penna nyttjar man lämpligast till sin Moleskin?
Posten finns ju fortfarande – de kommer varje dag till min postlåda. Värre är det med vänner som glömmer att verkliga vänner faktiskt hör av sig med ett kort eller brev emellanåt. Du har några gamla vänner som du gjort väldigt glada. Grattis till dem!
@Britt: Men erkänn att det är sällsynt. Att man får ”riktiga” brev. Gäller att suga på dem desto mer. Posten borde jobba på en smart kampanj för en renässans. Fast det rimmar ju inget vidare med att Posten snart stängt alla sina kontor…tack gode gud för min lantbrevbärare!