Den enögde Sir Alex
Då och då hör jag min 8-årige son säga till den 14-åriga dottern:
Man ska inte hata andra lag, man ska heja på det man hejar på.
Jättepräktigt och jättegulligt.
Och exakt det jag predikat för dem båda genom åren.
Den lille har tagit det till sig medan den stora höll på att få blodstörtning när vi var på IKEA (i Malmö) i fredags. På vägen ut mötte vi en man med Djurgården-halsduken slarvigt virad runt halsen.
Asså, hur fan kan han!?! Hur fan kan han gå omkring med den jävla halsduken på vårt IKEA?
Ja, det finns saker att säga om hennes språkbruk. Den som lever i tron att flickor i den åldern är skötsamma prinsessor i plisserade klänningar – den har sannerligen inte haft egna döttrar.
Men hon håller på Malmö FF med enorm emfas och hon är obrottsligt lojal med mig när det gäller Tottenham.
Det håller jag henne högt för.
Bebisen spelar handboll.
Då är det värre med 8-åringen som har en liten faiblesse för Manchester United, inte minst för Cristiano Ronaldos skull.
Och, visst, det är en begåvad fotbollsspelare. Men också en bebis. En grinolle och lipsill. En porslinsspelare med riktigt dålig attityd. Fick jag välja mellan honom och Dirk Kuyt (som ett exempel på en något sämre spelare med oändligt mycket bättre karaktär) i mitt lag, valde jag Kuyt – alla dagar i veckan.
I alla fall. Gårdagens eftermiddag gick som sagt i Premier Leagues tecken. Bland annat såg vi derbyt i Manchester, som United vann, fullt rättvist. Men inte tack vare gnällspiken Ronaldo, utan tack vare lagspelaren och kämpen Wayne Rooney.
Synd att han spelar i fel lag.
Ronaldo var nämligen sämst på plan. Han var aldrig med i matchen och att Sir Alex Ferguson inte bytte ut honom efter den första varningen, är bara ett kvitto på korkat management.
Killen var ju ur balans, det såg vi alla. Och mycket riktigt: halvvägs in i andra halvlek hoppar han upp, på ett inlägg, och täcker ansiktet med båda händerna.
Solklar hands. Och solklar utvisning, eftersom han redan hade ett gult kort.
När far svär är det rätt.
Jag blir inte förvånad, men jag blir ändå heligt förbannad, när jag läser vad den vedervärdige Sir Alex Ferguson sitter och säger i MUTV.
Skulle Sir Alex säga det om en spelare i något annat lag i Premier League? Hade han varit lika förlåtande? Hade han kunnat skylla på publiken om det varit på Old Trafford?
En hands är en hands är en hands. Men det är så typiskt Sir Alex att inbilla sig att han och hans spelare sitter med en sorts gräddfil och går utanför lagen.
Vi har bara sett alltför många exempel, hört alltför många dumheter, från den mannen förut.
Men min 8-årige son har rätt. Man ska inte hata.
Fast katten vet om inte Sir Alex går utanför just den lagen.
Ferguson är verkligen typexemplet på hur man skall vara som manager och deala med saker internt. Jag tror knappats han var helt nöjd på Ronaldo efter matchen.
Jag kommer aldrig ifrågasätta Fergusons handlingar. Hans meriter talar för sig själv, om man säger så.
Sedan hör det ju verkligen inte till saken att jag själv är Utd-supporter.
Hej Jonas
Kul att se dig här.
Du skriver: ”Jag kommer aldrig att ifrågasätta…”
Eller hur
Sådana är United-fansen.
Laget är Universum, Sir Alex dess Gud
Det är ju fullt möjligt att han kopplade på hårtorken inne i omklädningsrummet, och att han väljer att hålla en annan hållning utåt.
Men. I så fall är hans hållning utåt inte särskilt smart, genom att han så tydligt säger att United har sin egen regelbok. Han undergräver därvidlag sin egen trovärdighet. Vem bryr sig om vad han säger? Ja, förutom de redan frälsta fansen alltså…
Visst har han meriter, men man bör ifrågasätta att han inte plockade ut Ronaldo innan domaren gjorde det. Killen var ur balans – varför agerade han inte? När Ronaldo applåderade Howard Webb ironiskt (vid första varningen) fick han ju en skarp blick tillbaka. Sådant beteende hade gjort mig (om jag var manager) irriterad.
Efter det följde fler signaler, som Sir Alex borde känt av – och agerat efter. Istället fick han spela med tio man. Hans (för dagen, i alla fall) kassa management höll på att kosta dem tre poäng.
Och visst, det hör verkligen inte till saken att du är Utd-supporter…
Hade Ronaldo slagit in bollen i mål som maradona gjorde 1986 hade utvisningen varit solklar. Nu går han upp för att nicka, kommer ur balans och skyddar ansiktet. Men domaren som
tidigare blivit applåderad av Ronaldo för en
varning som kom bara för att det var Ronaldo som fläkte sig efter en spelare ville ge igen för applåden. Där finns också den oerhört sportsliga publiken på arenan som inte vill se annat än en utvisning . Så är det på alla bortaarenor iEngland och hela världen för Cristiano Ronaldo. Men han kommer alltid tillbaka trots motgångar. Kom inte och säg att det här är fotbollens idé och
fair play. Jag minns att Olof Mellberg gjorde samma sak i en landskamp en gång. han blev inte utvisad.
@Lars-Åke: Men Mellberg fick varning, vad jag minns. Och en avsiktlig hands ger alltid gult kort. Vilket i Ronaldos fall oundvikligen då ledde till utvisning. Den första varningen var det ju, för övrigt, heller ingenting att säga om.
Howard Webb hade inget val.