Dagens Dylan # 57

I married Isis on the fifth day of May,
But I could not hold on to her very long.
So I cut off my hair and I rode straight away
For the wild unknown country where I could not go wrong.

I came to a high place of darkness and light.
The dividing line ran through the center of town.
I hitched up my pony to a post on the right,
Went in to a laundry to wash my clothes down.

A man in the corner approached me for a match.
I knew right away he was not ordinary.
He said, ”Are you lookin’ for somethin’ easy to catch?”
I said, ”I got no money.” He said, ”That ain’t necessary.”

(Isis, 1975)

Alla dessa irrvägar. Han hette Jacques Levy, och hade så långt, vid sidan av en psykologutbildning, gjort sig mest känd som regissör av engelsmannen Kenneth Tynans kontroversiella off-Broadway-pjäs Oh, Calcutta. Denna porriga historia tilldrog sig intresse från Roger McGuinn, som lät den avantgardistiske Levy skriva texter till några av McGuinns tidiga soloplattor på 70-talet.

Givetvis hade Bob Dylan hört talas om detta samarbete, så när han och Levy, av en tillfällighet, möttes på gatan 1974, ledde detta möte till att de samtalade en hel kväll i Levys lägenhet på La Guardia Place. Ett år senare möttes de båda igen, även denna gång av en slump, på Bleecker Street i Greenwich Village.

Levy har berättat:

Dylan ‘had no specific plans at that time to do anything . . . he said something like, ‘I really like the stuff you do with Roger, how about if you and I do something together?’ Which was slightly strange, right? Because he knew I did lyrics and I knew he did lyrics. But I said, ‘Sure, let’s give it a shot.’

Och så blev det. Redan samma kväll var de tillbaka i Levys våning. Dylan hade en ofärdig låt på piano och de båda började skriva ner textrader. Ur denna spontana afton växte första sången från Dylans 18:e album Desire fram. Ett album som skulle bli Dylans dittills bäst säljande album och som skulle ge Jacques Levy hans karriärs största stund. Låten de fick ihop den här första kvällen räknas som en av Dylans klassiker och har också gett namn åt det kanske mest kända Dylan-fanzinet, startat av det engelska paret Derek och Tracy Barker 1985.

Vi pratar alltså om Isis, en av flera sånger på Desire, som utan större fantasi kan sägas bearbeta det förestående uppbrottet från Sara Dylan.

Isis, oh, Isis, you mystical child.
What drives me to you is what drives me insane

Samarbetet mellan Levy och Dylan är remarkabelt, dels i det att Dylan aldrig företagit sig ett liknande samarbete, vare sig förr eller senare, och dels i det att det blev så framgångsrikt. Uppmuntrade av kvällen med Isis fortsatte de båda nämligen att arbeta i en vecka, men blev snart distraherade av omgivningen och flydde ut till Dylans hus i East Hampton, Long Island. Där stannade de tre veckor och i denna kreativa period föddes nästan hela Desire. Av nio sånger på albumet skrevs sju av Dylan och Levy: Hurricane, Isis, Mozambique, Oh Sister, Joey, Black Diamond Bay och Romance in Durango. Endast One More Cup Of Coffee och Sara skrevs av Dylan själv.

Innerst inne är jag nog mest förtjust i originalversionen från Desire, men den här livetappningen från Rolling Thunder Revue uttrycker väldigt mycket om Dylan vid just den här tiden. Den vita masken blev ju, inte minst, hans signum från hela den här turnén, inklusive dokumentet Renaldo & Clara.